Bloggtorka. Big time.

Det finns så mycket jag vill blogga om – Sunda Livet, vänner, relationer, adoptionstankar, felsägningar, ensamhet, spådom.
Ju längre tid det går, desto svårare får jag att greppa, ta itu med, skriva, fokusera.

Jag börjar väl med det tråkiga. Men sköna. Sunda Livet. Jag har orkat, motivationen har inte rymt, jag är grymt dedikerad och har fokus. Jag förundrar mig över vågens orubblighet dock. Det tycks helt enkelt vara så att jag inte ska gå ner i vikt. Jag tror det rör sig om 1 1/2 kg totalt, jag pendlar däremellan, märkligt oberoende av ”bra” eller ”dålig” dag.
Däremot känns minskningen rejält i kläderna, kort och gott har jag gått ner en storlek. Jag har känt mig olustig över att jag tidigare ibland var tvungen att prova storlek 40 på byxor – det har aldrig känts som jag. Jag är ingen 40:a helt enkelt. Nu sitter 38:n perfekt, vissa gamla trettioåttor t.o.m hänger litegrann. Jag har lagt in bälte på byxor jag tidigare knäppt upp knappar i. Störtskönt och fenomenalt lyxigt. Glad!

Jag är hängiven i veckorna. Inte manisk, men äter med eftertanke. Jag har fått en rutin i sportandet, det blir tisdag, torsdag och fredag. Två hårda, en medel. Alltid trapporna på jobbet, sit-ups framför TV:n, äpple istället för glassportion, vatten istället för juice. På helgerna lättar jag på tyglarna en aning. Lite lyxigare måltid, rödvin är tillåtet, likaså någon extra läckerhet framför fredagsfilmen eller vid lördagsmyset.
Sambon är duktig han också men mindre konsekvent och latare på sport. Likväl har han minskat hela 8 kg i omfång! Orättvist. Men jag är lika glad som han, för det är en riktigt hunkis jag plötsligt sover bredvid. Potential för sixpack och en jäkligt tajt liten rumpa. Inte illa alls.