Idag är det bättre. M y c k e t bättre, as a matter of fact.

a) Mannen kom hem igår. Jag älskar ofta att vara ensam hemma, bara rå om mig själv (och pälsisen), äta lösgodis och lata mig eller whatever. Men ibland kan jag inte tänka mig något värre. Som igår. När ångesten plötsligt knackar på dörren och livet känns som en mörk, blöt filt som sänker sig över mig och hotar kväva mig. När varken pälsis, lösgodis eller vadsomhelst hjälper. Då vill jag inte vara ensam.

b) Jag fick nya sömntabletter. Ringde i panik till en läkare som fortare än kvickt ringde in ett nytt recept på Somnor till mig. Rusade iväg efter dem på lunchpausen och redan vetskapen om att de låg i min väska gjorde mig lättare till mods. Att inte ha några tabletter alls hemma är likställt med katastrof för mig.

c) Jag sov en full natt, över 8 timmar, med bara ett kort uppehåll. Med hjälp av bara en halv tablett och mannen snusande bredvid mig, tätt intill.

Sådana ”små” saker behövs för att livet plötsligt ska kännas lättare och ljusare igen.

Jag är tacksam.